Hoppa till innehållet
px-2 bg-color-white py-2 container
Textfält 66%

Det hållbara garveriet

Keros garveri i Sattajärvi, Pajala kommun är världens nordligaste storgarveri med inriktning på renskinn.

Mycket har hänt sedan Yrjö startade garveriet på hemgården i Sattajärvi. Garveriet har fått nya lokaler och processerna har effektiviserats. Från att lädergarvning varit rätt vanligt i så väl Sverige som Europa har det med tid blivit allt ovanligare. En av de främsta anledningarna är att miljölagarna skärpts. Vilket kan låta bra i teorin, men istället för att satsa på miljövänlig garvning har stor del av dem flyttats till Asien där kraven är lägre och arbetskraften billigare. Problemen har med andra ord bara flyttats vidare.

Vegetabilgarvning

Idag finns det fyra garverier kvar i Sverige, dessa testas kontinuerligt för att motsvara de höga krav som ställs. Att handla svenskt garvat läder är en trygghet, det är en garanti på att skinnet är säkert hanterat. Kero använder sig av den miljövänligaste garvningsmetoden - naturgarvning. Det innebär att skinnet hanteras med ämnen från växtriket och därför aldrig blir en fara för varken naturen, den som arbetar med skinnet eller den som bär det. Av de fyra garverierna är Kero det enda som garvar renskinn. Eftersom att renen vandrar mellan Sverige, Norge och Finland innebär det att hela kedjan från råvara till färdig produkt finns i Skandinavien. Det är en unik styrka som kunderna värdesätter. 

px-2 bg-color-gray-100 py-5 container
Bild / text 100%
Garverimuseét i Sattajärvi. Foto: Johan Stomberg

Det gamla loggarveriet

Inför beredning i det gamla loggarveriet (barkgarveriet) togs bark från gran och vide i skogarna runt omkring.

Enda maskinen var en hackelmaskin som hackade barken i små bitar. Det tog omkring sex månader att barkgarva en kohud till färdigt läder. Det var hantverk från första till sista moment.

”Vi började i liten skala”, berättade Yrjö Kero. ”Tog emot hudar för så kallad löngarvning från folk som kom och ville ha hjälp med beredning av sina ren- och nöthudar. Så småningom började vi även att köpa in hudar för egen räkning, garva för avsalu”. Lädret som garvades i det lilla bygarveriet på hemgårdens tomt gick bland annat till byskomakare som efter tidens sed syddes upp till näbbskor och andra skodon för vardagsbruk åt ortens folk.

Den första anställda var Karl Wälivaara, svåger till Yrjö. Karl anställdes 1933 i garveriet och hade sedan en betydande del i företagets framgång.

By Formsmedjan. Powered by YAGO.